tretton trappor upp..

Just nu sitter jag och pratar med min kära Carlos. Jag längtar så otroligt mycket efter att få träffa honom igen nu, och om nio dagar åker jag till honom! Oj då, det låter som om det är mitt livs kärlek jag skriver om... men så är inte fallet. Jag kanske skall förklara då att det handlar om en kille från Sevilla, som bodde hos mig en vecka i mars. Detta genom ett utbyte min skola har med hans skola i Sevilla. Oj vad jag var nervös när det skulle komma en spanjor och bo hos mig i en hel vecka, dessutom en hiphopare till kille.. Men det var inget att vara nervös för. Hem till mig kom världens mest underbara människa, med samma retsamma humor som jag har. Vi hade så fruktansvärt roligt tillsammans! Och när man inte träffats på ett halvår, är det klart att man räknar dagarna tills man får ses igen.

Idag har jag letat fram mitt CSN-kort, mitt pass och mitt Europa-sjukvårds-någontingsådant-kort. Jag tror att jag skall börja se över vad jag skall packa med mig.. Har någon förslag på vad man kan köpa med sig för presenter till familjen så vore det toppen. Dock vill inte Carlos ha något speciellt från Sverige, bara att hans bästa svenska kompis kommer hem till honom så snart som möjligt. Det är värt ett aaaaw.


Nu skall jag prata färdigt med Carlos, sen skall jag plugga naturkunskap. Har mycket att göra innan jag åker.

Fröken Svår.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar