Låg och streckläste boken Blåögd igår kväll. Kusin Amanda skulle ha läst ut den till idag så vi turades om att läsa varannat kapitel högt. Det var en okej bok, enligt mig. Om du undrar vad den handlar om så skall du få veta det.

När de en kväll går på restaurang tillsammans med hans kompisar, för att lyssna på en trubadur, upptäcker Sara att han inte är den charmerande, snygga och innerst inne blyga kille som hon trott. Johan visar sig vara ett riktigt äckel, en oförskämd tonårskille som inte backar för att hota eller slå andra. Sara beger sig därifrån och dagen efter får hon reda på att Johan och hans kompisar slagit ner en invandrarkille, en kurd, på stan efter att hon åkt hem. Därefter får man följa Saras samvetskamp då hon gått till polisen. Man får också läsa den förföljelse hon utsätts för på skolan, på busshållsplatserna och i hemmet.
Boken är ganska spännande, en riktig tonårsbok. Jag vet inte om jag som tjej, 19 år gammal kan uppskatta berättelsen lika mycket som en 14-åring. Boken innehåller känslor, intriger och lite snusk. Personligen hade jag velat ha mer miljöbeskrivningar. Hade velat ha längre, mer invecklade och beskrivande meningar som talar om för mig hur Sara känner i varje ögonblick. Jag vill uppleva mörkret Sara känner inombords. Meningarna är avhuggna och inte alls i min stil. Jag hoppas att kusin Amandas klass uppskattade boken. Med min inside information har jag fått reda på att alla lagt sidan med snusk-scenen på minnet. Nja, inte en bok i min smak, riktigt. Nu vill jag fortsätta med min bok, Midvinterblod.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar